Nej, Margot Wallström är en duktig och förtroendeingivande politiker, med stor integritet. Det skulle verkligen förvåna om hennes "nej tack" bara är läpparnas bekännelse. (FK, 22/12/2006)
Det är fascinerande att partidistrikt efter partidistrikt inom socialdemokratin anser att Margot Wallström, i dag EU-kommissionens förste vice ordförande, är den som ska få fart på partiet till nästa val.
Men hennes nej tack, ska nog inte betraktas som ett "Göran Persson-nej" den 15 december 2006 Det är något av desperation över socialdemokratin i dessa dagar. Uppenbart är att man söker någon som är Göran Perssons diametrala motsats. Efter en diktator vill man se en demokrat som kan lyssna. Det faktum att Wallström och Persson inte tillhört varandras fan clubar tycks man ute i landet ta som intäkt för att Wallström skulle leda partiet radikalt annorlunda än Persson gjorde. Men vad finns det för kriterier för detta ? Hennes karriär har givetvis gått via SSU och 1980 kom hon in i riksdagen, 26 år gammal. När hon suttit i riksdagen i åtta år blev hon konsultativt statsråd (biträdande civilminister) 1988-91. Åren 1994-96 var hon kulturminister och socialdepartementet var hennes ansvar under åren 1996-98. Sedan bar det av till Bryssel och där har hon varit i åtta år och bland annat gjort ett uppskattat arbete som miljökommissionär under fem års tid. Hon saknar akademisk utbildning men har utnämnts till hedersdoktor vid Chalmers Tekniska Högskola. Samma ära bestod henne Mälardalens högskola med och hon har också fått IAIA Global Environmental Award. De europeiska länderna valde henne dessutom till "Årets kommissionär" under tiden hon ansvarade för miljöfrågorna inom EU. Låter denna beskrivning som en bra bakgrund för en påtänkt ordförande i arbetarpartiet socialdemokraterna? Åtta år är en lång tid. Det är så länge som Wallström varit borta från den svenska politiken. Många brännande frågor väntar en partiledare för Sveriges största parti. Under tiden som socialminister ställde hon lojalt upp på Perssons saneringsarbete i borgerlig anda. Någon kritik för detta arbete får hon inte i dag och fick inte då heller. Då styrde Persson med järnhand. Men mycket är oklart förutom att det "måste" bli en kvinna. Vad de olika personerna tycker i en rad frågor är höljt i dunkel. I tolv år har vi levt med vad Persson tyckt. Är det så att man denna gång är övertygad om att den nya partiledaren kommer att lyssna på partiet och se till att budskapet blir framfört så trovärdigt som möjligt? Hur Margot Wallström, Carin Jämtin, Mona Sahlin och Ulrika Messing ser på frågor som a-kassan, arbetslösheten, skolfrågorna, Nato och konflikten i Mellanöstern är inte precis glasklart. Men i en fråga behöver ingen tvivla vad gäller Wallström: Hon är med självklarhet en varm EU-anhängare och i den frågan har hon väl i dag inte ens halva partiet med sig? Hennes intresse för miljöfrågor är lika självklart. Innebär det att hon gärna ser miljöpartiet i en eventuell vänsterregering? Det är i så fall inget som socialdemokrater i allmänhet applåderar. Nej, Margot Wallström är en duktig och förtroendeingivande politiker, med stor integritet. Det skulle verkligen förvåna om hennes "nej tack" bara är läpparnas bekännelse. Åren i Bryssel har kanske också satt spår som inte är förenliga med svenska traditioner. På kontinenten tas det som självklart att politiker har egen gräddfil. Lämnar hon Bryssel går landet miste om sin mest internationella politiker (jämte utrikesminister Carl Bildt) och utmärkta företrädare för staten Sverige.